Katterna-Husmössen 5-2

Madicken får göra allt grovjobb! Hon tar det sega spaningsuppdraget genom att tålmodigt ligga och lurpassa vid rasslet under diskbänken. Där har hon suttit parkerad större delen av julhelgen medan de andra katterna intagit bekvämt soff-läge större delen av tiden.

Totalt under julhelgen: Två misslyckade, och ett lyckat anfall, vilket resulterade i en(1) död mus. 🙂

Men Madicken förbereder redan inför nästa..

Jag skrev i ett tidigare inlägg om diskussionen jag hade angående det nya lagförslaget som bland annat gällde kastrering av katter som vistas fritt utomhus. I denna diskussionen dök det upp några argument mot lagförslaget som grundade sig på uppfattningen att man inte kan avla på goda musfångaregenskaper hos bondkatten om man tvingas ha sina fertila katter inomhus.

Som ni säkert förstår är jag av en helt annan uppfattning! Om man som i mitt fall, också har mössen inomhus så är det inga som helst problem att få bevis på katternas jaktintresse och deras förmåga att fånga byten. Jag får mycket bra insyn i Madickens jaktintresse, men också hennes jaktstrategier då jag ser hur hon reagerar på rasslet i väggarna, och hur tålmodigt hon sitter och lurpassar i timmar framför diskbänken. Rätt som det är så hör jag en rivstart i plankgolvet och då är det Madicken som går till attack mot någon liten rackare. Även om inte alla anfall leder till nedlagt jaktbyte så ligger hon tålmodigt kvar och väntar på nästa chans, eller tar en kort paus och går tillbaka för att ligga och lurpassa några timmar till. Hon har definitivt mycket bra musfångaregenskaper! Om hon nedärver dessa till Ulla återstår att se, då bara Ulla fortfarande är en kattunge och inte utvecklat den tålmodighet som Madicken har. Ulla är definitivt mycket jaktintresserad, och tar gladeligen på sig rollen att jaga den stackars vettskrämda musen till döds. Men än så länge är hon inte tillräckligt slug och tålmodig för att stillasittande vänta ut en attack i flera timmar. Hon tröttnar långt tidigare när ingenting händer och går istället upp i sin brevkorg och somnar sött. 🙂

Nu pratar jag alltså om mina två innekatter. Jag vet alltså en hel del om deras jaktlust och jaktteknik. Men utekatten Alfred däremot, honom har jag inte en susning om hur effektiv och bra musfångare han är. Han är ju utomhus och jagar, så bortsett från de fåtal lik jag har sett ligga döda i trädgården så vet jag ganska lite om hur hög jaktlust han har, eller hur effektiv han är på att jaga. Inomhus är han hur slö som helst, och ligger mest och sover. Han deltar inte alls i musjakten inomhus, och  knappt intresserad av de byten som Madicken drar fram.

Så min slutsats när det gäller detta är att man aldrig kan vara helt säker på sin katts musfångaregenskaper, och i synnerhet inte om katten är en renodlad stallkatt som mestadels jagar utomhus. Det enda kvittot man kan använda för att veta hur effektiva musfångare ens katter är – är en förhållandevis musfri och råttfri ladugård (eller bostadshus). Men om man har möss inomhus och innekatter på alerten så är det ändå förhållandevis enkelt att kartlägga kattens jaktlust. Man behöver ju knappt anstränga sig. Man har ju full insyn direkt från sitt eget kök. Då kan man ju också aktivt välja -eller välja bort- avelsdjur baserat på deras jaktintresse, om man vill styra utvecklingen och ta fram bra bondkatter som kan fortsätta att fungera som nyttodjur på bondgårdarna och hålla gnagare effektivt borta. (Samtidigt som man slipper den stora problematiken kring alla oönskade kattungar som föds på löpande band och måst placeras på redan överbelastade katthem eller brutalt massmördas)

Precis som det finns seriösa hunduppfödare av olika sorters jakthundar som aktivt testar och utvärderar sina hundars jaktegenskaper innan de väljer ut sina avelsdjur, borde det rimligtvis också kunna utvecklas en gren av seriösa kattuppfödare som som aktivt testar och utvärderar sina bondkatters jaktegenskaper innan de väljer ut sina avelsdjur – för att få fram så bra musfångare som möjligt.

Så länge som katten är ett domesticerat tamdjur som vi människor väljer att ha i våra hem och gårdar så tycker jag att de förtjänar densamma status som vårt andra kära husdjur hunden. Ja, för ingen skulle ju tycka att det var okej om man lät hundar springa fritt utomhus okastrerade och födde fram tonvis av oönskade valpar varje år, som sedan måst dränkas eller skjutas ihjäl, eller placeras ut i överbelastade hundhem som drivs av ideella krafter. (Att evolutionen på detta sätt ska forma fram hundar med de bästa jaktegenskaperna, skulle knappast räcka för att övertyga folk om att detta var en acceptabel form av hundhållning)

Så, lagförslaget att kastrera katter som går fritt utomhus är väldigt välkommet, om man frågar mig. Och nej, jag tror inte att katternas jaktlust svävar i fara på grund av lagförslaget heller.